Struggeling with human needs

Kämpar emot mina mänskliga behov

Jag kämpar mot mitt enorma behov av beröring.
Försöker att stilla det genom att möta kära vänner
regelbundet och stillar mig i deras kramar.
Behovet blir då stillat för en stund
men kommer åter och plågar mig.
Jag släpper min tro, moral och kunskap
om vad som är bäst för mig.

Jag lämnar allt för att bli sedd, uppskattad och kramad.
Det sårar mig själv mest av alla men även de jag älskar.
Jag förlorar min självrespekt och mitt självförtroende.
Det är ett destruktivt beteende.
Jag har gjort det gång på gång genom hela mitt liv
och har fortfarande inte lärt mig
eller kunnat förändra mitt beteende.

http://webbshop.ur.se/p/3080/om-du-inte-ror-mig-sa-dor-jag-den-taktila-kommunikationens-betydelse-for-barns-utveckling

Struggeling with human needs

I struggle against my enormous need for touch.
Trying to calm it by meeting with dear friends
regular and gentle me in their hugs.
The need becomes stilled for a moment
but comes back and haunts me.
I release my faith, morality, and knowledge
about what is best for me.

I leave everything to be noticed, appreciated and hugged.
It hurt myself most of all but also those I love.
I lose my self-respect and my self-confidence.
It is a destructive behavior.
I've done it time and time again throughout my life
and still have not learned
or been able to change my behavior.